På fredag ska jag vara med i ett reportage, det blir spännande! :)

Herregud, hur länge ska man ge de? hur många chanser ska man ge? Jag är less nu, och glöm för fan inte att jag är den ända som behöver bli de för att sätta stopp för de här! Att skylla på bakfylla eller andra dåliga ursäkter tycker jag är så lågt att jag ser dej inte ens! Att vara den underbara du är när man ses för att dra åt dig barn som bäst, för att sedan vara någon helt annan! Du vill att alla barn ska älska dej för du älskar barn! Men glöm aldrig att när ett barn älskar någon så gör det också ondare när just den personen gör en besviken! DU är ingen som barn ska älska! Sveket blir större ju större du är för barnet! Du va väldigt stor för mej, och jag kommer aldrig låts dej ge henne samma känslor!

Du har ETT barn och TVÅ barnbarn, hur svårt ska det vara att få tiden att räcka till?
Vi bor inte bara i samma stadsdel utan till och med på samma gård!

Du har IGEN gjort mej besviken, de är en principsak nu!

Jag är helt frisk idag och Sne också, barnen är febriga än, 38.1 båda två, så borta är den snart! Othilia hade 40.8 för någon dag sedan!

Wilmas kalas ligger och väntar på att få bli av, hon va som sjukast just på sin födelsedag såklart! Så de blev inte mycket till firande då hon mest sov hela dagen. :( men i morgon hoppas vi kunna få ett ordentligt kalas!

Själv låg jag dödssjuk hela första skolveckan! Va till doktorn och fick bihållsinflamation och skyhög sänka konstaterat! Dubbeldos penicillin mot det! Så nu knaprar jag dunderkur och mår för första gången sedan 6 januari helt bra. :)
Kändes skit att missa första veckan då det va en rest vecka, jag skulle behövt varit där! Men man får väl försöka göra lite nytta i helgen nu, har en uppsats att skriva iaf! :)

Ja, här har vi Sjukstuga! :S tror aldrig jag ätit Ipren så här mycket. Och jag är inte ensam här hemma har vi dragit av både femte sjukan, magsjukan och influensan och någon febertopp här och där. Detta har hållit på fram och tillbaka i ca 8 veckor nu, ja, jag är leds!! Jag har legat deckad i influensan i 3 dygn nu, och imorgon fyller Wilma 3! Jag vet inte hur vi ska göra med kalas och sånt, alla verkar vara sjuka just nu så tror vi får ta de till helgen! Så får våran lilla familj fira själva imorgon, god mat och fikabröd så är dagen gjord, och lite paket så!

Tänk att våran lilla bebis Wilma blir hela 3 år! <3

Jag är barnvakt åt wincent. Wilma och han leker så bra, anna är på banken och fixar lite ärenden, barnen är ute i lekparken och spelar fotboll och leker och Othilia sover. :) Gud va kul när dom börjar bli så stora! Våra tre åringar!! <3

Den känslan är nog den jag har svårast att hantera, jag vet inte hur jag ska ställa mej till en situation där jag känner mej åsidosatt och orättvist behandlad. Jag känner ilska, frustration och en fruktansvärd förtvivlan över en sån situation! Det värsta är ju att jag har väldigt lätt för att känna mej sviken, vilken leder till att jag alltid fått höra de som nu är dom värsta orden i mitt liv, Gud va du överreagerar! De va väl inte så farligt? Andra kanske inte upplever de så, men jag gör de! Är de inte de som räknas då? Mina känslor, om jag känner mej sårad är de inte så då, att jag faktiskt blivit sårad eller kan någon neka det? Alltså neka mina känslor, kan man göra så? Eller kan man låta någon tro att man är jättebra vänner för att sedan göra saker som tyder på motsatsen.. Är det konstigt att jag reagerar annorlunda eller är det normalt att vara annorlunda? Jag antar att det är dom här känslorna man känner när man lever med boarderline?!

Katten här hemma väntar ju bebisar! :) men idag hände något hemskt, det började vid lunch.
Mitt i allt oväsen av korv stekning och barn skrik hör jag långa höga jamningar, letar reda på lilla missen som gömt sig under min säng och sitter och låter skumt., vi tittar på henne och får se att hon blöder där bak, efter mycket väntande så kommer det ett litet foster ut, med moderkaka och hela baletten, en söt liten kattbebis kunde vi se.. Hon har gott ungefär halva tiden och borde ha minst 2 st kvar i magen som förhoppningsvis stannar tills ca 2 februari.

Fan va less jag blir! Har suttit och för en gångs skull skrivit ett långt inlägg om mitt nyår och allt därtill och så publicerar jag och bara rubriken kommer med! Nu skiter jag i de här!

Min mamma är min bästa vän! Och därför har jag gjort en tatuering som en hyllning till henne.. Det står: jag älskar min mamma och bilden är en orkidé och en maskros slingrade om varandra, de står för mej och min mamma. Helt olika varandra men ändå så tajta!

Tja.. Sitter och väntar på att få komma om på lektion nu, ska få sminka under tidspress idag, en vardaglig sminkning! Får se hur de ska gå. ;)